Win-win?
Clara VILL att Bolton ska sova hos henne om nätterna. Och hunden kryper gärna upp i en säng och snarkar i hennes öron.
Vem har det egentligen bäst?

- Marilene
Löning denna fredag
Efter en härlig förmiddag härhemma med Ellinor och hennes sötnosar blev jag tvungen att lämna huset en stund.
Jag tog en tur till Strömpilen när jag ändå skjutsade tonåringen till tåget (hon hälsar på sin mamma i helgen) och fick köa in till parkeringen.
Löningshelg i Umeå är inte roligt.
Värt att notera är att kön på Apoteket var längre än den på Systembolaget. Men Boa hade i och för sig fler kassor öppna…
När jag uträttat mina ärenden fick jag sitta i bilkö igen för att komma ut på vägen. Suck.
Nu stannar jag i Holmsund resten av helgen.
Min söta Clara
Jag har anmält Clara till ridskola! Jag har ridit hela livet och tycker att det ska bli lika roligt som hon gör att hänga i stallet.
Hon börjar på söndag.
Tyvärr krockar ridningen med ett maskeradkalas som Clara sett fram emot att gå till.
För att inte gå miste om festligheterna helt och hållet, så har Clara bokat in ett mini-kalas med disco för bara henne och födelsedagsbarnet.
Hon har slagit in paket, gjort tre stycken kort -ett med en egenskriven dikt- och vi har bakat cupcakes.
Nu hoppas jag att tjejerna blir nöjda med extrapartajet.

Inspirerad
Jag är på pysselhumör idag. Jag vill baka underverk, scrappa vackra tavlor eller något annat roligt.
Fast nu sover Viktor och jag har inte de grejor som jag behöver. Eftersom jag inte tar mig till affären myser jag lite med Ludvig framför Barnkanalen istället.
Kanske hinner jag med lite pyssel senare idag?
Eller så går luften ur mig.
Viktor har testat gränserna för hur tidigt man får stiga upp i det här huset.
Igår provade han att vakna kl 4 på ”morgonen”. Då sa jag bestämt nej.
Igår sov han bara en gång på dagen för första gången, men var ändå pigg och alert kl 5 imorse…
Det var inte jag.
Jag fick honom att ta en liten tupplur mellan 6 och kvart i sju, men sedan var det bara att maka sig upp.
Porträtt av mig
Ludvig brukar inte rita, men idag ritade han sin mamma.
Hon är väldigt vacker, sa han.

Grattis Jack!
Imorse kom Ludvig och berättade att det är Captain Jack Sparrow’s födelsedag idag.
Då måste vi äta pirattårta.
Vi kom till slut fram till att cupcakes duger på piratkalas.
Bara det är choklad. Mycket choklad.
Så här såg de ut till slut:

Fredag på Lottas
I fredags åkte jag till Mia för en ny systerkväll med övernattning.
Vi hamnade på Lottas, för där är det alltid lika trevligt att vara, och fick till vår stora förvåning ett bord nästan direkt!
Efter ett tag kom två kvinnor och frågade om de fick dela vårt bord och vi sa ja. Vi började prata och hade jättetrevligt ihop.
Vi, som hade tänkt gå hem och göra en tidig kväll, kunde inte förmå oss att bryta upp.
Rätt vad det var fick ena tjejen syn på killen som levererat ved till henne dagen innan och han och hans dejt klämde ner sig tillsammans med oss.
Så där satt vi, tre sällskap som aldrig träffat varandra förut och det blev den bästa kvällen på länge!
Sedan kom Maja och slutligen Mimmi med sin nya pojkvän. Vid det laget var det bara jag och Mia kvar av sällskapet, så det fanns plats vid bordet igen.
Vi satt kvar och pratade tills de stängde.
I sällskapet bredvid oss fanns en karl som var på pricken lik Juholt. Honom hade vi roligt åt, hittade på olika teorier om vad han pratade om.
Och vilken skandal det skulle bli om han verkligen hade gått ut på krogen och blivit full i goda vänners lag.
Halv tre ramlade vi in i Mias lägenhet efter att ha ätit nattamat på Max.
Det var längesedan jag var ute så sent. Roligt var det, trots att ingenting blev som vi hade tänkt oss.
Det är kört
Ludvig har fått upp ögonen för tv-spel. Barnkanalen duger inte längre som underhållning.
Och oj vad fort han lär sig!

Lurad!
Trodde jag mådde bättre idag. Kände mig rätt frisk, till och med. Men sedan slutade Voltaren-tabletten verka.
Captain Jack Sparrow
Den här dagen har varit skit. Jag mår pyton, trots alla möjliga medikamenter i kroppen.
Nu ser jag Pirates of the Carribbian med min egen lille kapten. Han heter inte Ludvig han heter Captain Jack Sparrow.
Jag tror jag dör!
Från ingenstans kom en massiv bihåleinflammation och däckade mig. Förkyld har jag ju varit ett tag och trötthet är heller inget nytt.
Jag lagade middag, kände mig utmattad och parkerade mig i soffan. Sedan började tandköttet på vänster sida värka. Det blev värre och värre.
Sedan spred sig värken upp till ögat.
I det läget började jag ana oråd, så jag tog nässpray och Ipren samt kokade mig en balja te.
Det hjälpte inte.
Så nu ligger jag i sängen, med huvudet i högläge, och tycker synd om mig själv. Bloggar medan Viktor klättrar på mig och försöker få tag i min i-Pad.
Optimist in i det sista hoppades jag kunna kolla på lite program som jag missat…
Fortsättning följer, nu ska jag brottas med mitt lilla bustroll till unge.
Slutkörda
Vi slog följe med Ronja och hennes familj till pulkabacken efter lunch.
Fastän det var -10 grader, så var det vindstilla och skönt ute.
Jag hade trott att vi skulle frysa, men det gick över förväntan!
Viktor var en ängel och somnade i vagnen. Bolton var också med och skötte sig riktigt fint. Mot slutet frös han rejält, trots att jag tagit på honom en tjocktröja.
Han försökte stå på bara tre ben åt gången för att värma tassarna och till slut bar jag honom in i värmen.
Vi blev bjudna på varmkorv och varm choklad. När barnen ätit klart fick vi dessutom lite fin, kubansk rom att smutta på.
Och en skvätt i chokladen också, till kubanens stora fasa!
Det var trötta barn som gick hem efter den eftermiddagen. Alla grät minst en skvätt av olika anledningar, fastän promenaden inte tog mer än sisådär tio minuter.
Efter det bestämde vi oss för att ta en paus och såg Skattkammarplaneten. Två gånger. Sedan tyckte jag att det fick räcka.
(jag missade det mesta av första gången för att jag tog en tupplur med Viktor).
Klockan åtta låg alla tre barnen i sina sängar och sov.
Viktor däremot höll igång fram till klockan tio efter vår tupplur.
Men då orkade inte ens han protestera speciellt mycket när jag stoppade ner honom i sängen.
Vilken härlig helg vi haft!
Kärlek i en liten låda
När vi kom tillbaka till dagis efter jullovet fick jag fröknarnas godkännade av mina cupcakes som jag och Ludvig bakade åt dem innan jul.
Jag pressade i lite apelsin i smeten och gjorde en chokladsmörkräm med kaffesmak till topping.
Kommentaren när de åt var ”-Det här är kärlek det” och det var precis det som jag ville att de skulle känna. Vi är så glada att ha så fin personal.
Juldagspromenaden
Jo, jag ligger lite efter, jag vet. Men Viktor sover och ungarna envisas med att glo på Barnkanalen, så då kan ju jag uppdatera bloggen hur mycket jag vill!






